vidaliv

Ale, flickor och pojkar, nu måste vi ta varsin kaka för att kunna stå oss hela dagen, hela kvällen, hela natten och hela morgonen. Det stora hela är framdukat som en kunglig middag där du måste deltaga och är totalt euforisk för att du faktiskt är en av deltagarna. DU! Vi ska till Världskulturmuseét som har en ekologisk julmarknad, catwalkuppvisning och även hittils Göteborgs största klädbytardag (inte Cajsas underbara sjupersonersklädbytarkväll). Julstämningen ska inte dämpas med alkoholer efter detta vilket man skulle kunna tro, utan storjulbak hos Jody med alla kungar och sedan blir det för mycket för oss så vi kluckar i oss lite för mycket glögg och blir lite väl runda om fötterna. Och så tar vi med våra runda fötter som man i det stadiet inte visste fanns och går till det.

Äntligen har jag kunglighetsförklarat oss. för oss.



Nu pratar jag om vad som händer de närmsta tjugofyratimmarna, det är nu. Mina måsten har sprungit ur min nu ganska vanliga kropp och stannande någonstans i skolan klockan tre. Jag tar tag i allting på måndag (till tisdag) för nu är jag en konsekvensetiker - jag handlar och sedan upptäcker jag att plånboken är tom. to bad. Det jag också vill säga med detta är att jag bör spara pengar, jag bör spara tid men jag bör också umgås med kungligheterna. Två mot en och i mitt fall vinner alltid den ensamma (en).

Grrr. På onsdag åker jag iväg, på torsdag sitter jag på ett skakigt plan över Atlanten (fastän jag flygit en del i mina dar facineras jag över att jag lever när jag stiger av planet.) och samma kväll möts jag upp av gamla vänner i den Mexicanska huvudstaden där min favoritkvinna enbart kan prata spanska. Jag älskade henne, men när jag var sju år hade jag inte så gott spanskt ordförråd så jag fick ta till ett glittrande leende och små knubbiga fingrar. Undra hur det blir denna gången?

Gud vad jag behövde skriva, berätta, leka med orden som jag aldrig kommer att tjäna pengar på. Bara leka med.