Uppställning! Nu ska det tänkas!
Allting börjar med en lustig tanke som leder till ännu en tanke och så följer den näste efter. De går på led och tar aldrig slut, det finns små generaler som håller fast i de olika leden men samtidigt är verenda soldattanke en viktig del för att hela tankesystemet ska fungera.
Det började med sexopati, ett ord jag gick och funderade över påväg hem från det hårda spinningpasset. Ordet existerar inte, men det hade varit roligt om det gjorde. Psykopati som innebär avsaknad av grundläggande sociala känslor är där inspirationen till det påhittade ordet kommer ifrån. Sexopati: avsaknad av grundläggande sexuella känslor. Påföljden av denna tanke ledde till det ihopsvetsat gäng jag bor i, starka individer som gjutits ihop till en klump liknande ett konstverk. Hur kunde då sexopati leda till tanken om gänget?
Vi har samma grundinställningar till mycket och jag älskar det. Vi har ett "jag", men vi har också tillsammans ett "vi". (Kopplingen får ni förstå utifrån detta). Självständiga själar som tillåter sig påverkas av varandra, som inspireras men även avkyls.
VARNING REKLAM VARNING REKLAM VARNING
Vänskap är existensen av existens.
Det finns många vänner i mitt skap som skriver bra och givande bloggar:
Amanda eller nu även http://www.nocomprendo.blogg.se/ (jag förstår inte).
Hon uppdaterar med nya händelser som händer i händelsernas vägar, skriver
om pinsamma händelser såväl som livets frågor. fiesta!
PINGVINEN. 
Ebba, Lovisa och Tina. De tre snyggingarna. (bilderna är i deras vildaste liv).
http://www.laquartette.blogg.se/ där de skriver om sina söta små liv. 
Martina, den gamle knegaren, är en kreativ jävel i den lille själen. Hon illusterar
och bloggen är vacker med hjälp av både bild och text. En vacker blogg.
http://www.kornaroma.blogg.se/
TRANAN 
Cajsa är lite högre uppsatt än oss andra. Hon skriver på gp´s attityd och gör succé då hon
skriver om mat. bravo.
http://attityd.nu/wp/mat/
Orden beskriver bäst
I torsdags dansade vi hela natten lång, och jag fick vara med i ett litet inslag på GP "känslan i texten". Känslomässigt vill jag inte lägga upp detta komiskt patetiska inslag men jag gör det ändå, för jag vill.
Men jag är ung och dumihuvudet, så jag har ingen jävla aning hur man laddar upp en länk lite snyggt och skriva "här". Men HÄR: http://gptv.abcdn.net/abPlayer2/default.html?path=gptv.abcdn.net/Nyheter&playfile=12270_Manga_hatar_cyklister_60407.pls&autostart=1&clipindex=0&offset=0
En bild från i torsdags, lyckan i gräset påväg hem från SVANEN.
Bilden är bokstavligt talat stulen från en pingvin www.nocomprendo.blogg.se
Eufori, känsla av lycka som bland annat kan framkallas som en berusningseffekt av vissa droger. När man befinner sig i ett tillstånd av Eufori kan det närmast förklaras som att tankarna går på högvarv, medan själva medvetandet bara tänker "aha". Allting är logiskt, allting är förstått och hur resonemangen än går så finns där även en logisk förklaring. Ingenting är omöjligt. En extrem känsla av lycka och tillfredställelse.
Någon häller ketchup på dig en dag, might!
Den skrevs ner på ett papper av den luggiska kvinnan "Son of rambow" och namnet fastnade direkt. Det stämde inte, samtidigt som den vackra filmtiteln gjorde mig nyfiken. Jag är ingen filmatiker, jag har mina perioder men jag skulle inte klassa mig själv som intresserad av filmer. Nu förstår jag inte varför.
En känsloladdad scen ger bort tankar, skänker dem till mig utan att jag behöver öppna mina händer. Jag öppnar bara en fil. Det var en fröjd för ögonen att se den osäkra och då menar jag problematiska pojken möta en jämlike. Den andra pojken var från "Plymouthbröder" (en sekt) och var väldigt isolerad. Utan pappor skapade de en film tillsammans, bokstavligt talat, och vänskapen som uppstod fick mina känslor att hoppa. De omedvetna känslorna dessa två pojkarna delade fast olikheten bevisade att den ytliga sidan är en parantes i livet. En rolig, sorglig och givande film. Det uppstår många olika tankar som varför man är som man är. Varför du är som du är. Varför. 
Hej Håkan, du är ingen bråkan? För jag vill bara ha en vanlig Håkan
Mumin hand i hand
Vad är egentligen nostaligi för mig? Jag får inte åka med på "nostalgiska resan" ikväll eftersom jag inte har något förflutet med den lille fillurens musik vi ska dansa cha-cha till. En viss liten man med hatt som fick mig på fall då han släppte "Försent för Edelweiss", "Skåne" bytes ut mot Göteborg. På riktigt.
Håkan Hellström står på kvällens agenda och inget mer än detta. Ingen alkohol ska konsumeras, ingen sockervadd ska ätas. Jag ska bara lyssna och umgås, det är det jag ska göra.
Heronisk lycka
Icke att förglömma eller att fördömma det föregående inlägget, men plötsligt blev skrivandet en drog igen. Det känns som jag inte kan få nog, att jag måste få det svenska skriftspråket att falla för mig. Att älska mig som jag vore dess barn som föddes för länge sedan.
På tal om något helt annat, en dag ska jag bli herr skelett som står i min hall, han skräms och är allmänt påflygig. Detta är då ingen liknelse, det är en sanning. Han skräms och jag skäms över att hans föddes en gång, att mina lägenhetsvänner ens kom på tanken att sätta på herr skelett en hatt och en sjal och näst intill få mig att svimma.
Och på tal om något helt annat (om jag ska ha något tema till detta inlägg kan det vara osammanhängande!) fick jag en total uppenbarelse för några minuter sedan. Under den härliga promenaden hem från bussen efter en fin fika med "flickorna" lyssnade jag på råbra musik. Plötsligt fick jag en sådan härlig känsla som förmodligen bara existerar i min kropp, en Juliakänsla, exalterandet får mig att börja jogga och sedan springa och plötsligt så kutar jag som aldrig förr.
Slutsats: detta är en beskrivning av min relation till "relationer". En uppenbarelse som bara kom till mig. Om ni inte förstår så förstår jag er.
Jag är glad ändå
Galenskap Harmoni Fantasi
Det finns många inspirationskällor. Många små hål som en liten flicka som jag kan förglömma och fördömma.
Ett språng och du tappar hatten i din vildaste position, samtidigt utstålar du ett harmoniskt lugn. I den lugna arenan skuttar det in en barnslig liten katt som spinner en tråd i sin vildaste fantasi. Galenskap, harmoni och fantasi.
Dessa, i detta inlägg, ledord är inget jag berikar i dagsläget. Jag är minst sagt en tam katt som inte rör sig utanför dess ramar. Jag är inte rädd för att vara en sådan liten krullebull för en dag, men om tiden förlängs så kommer jag förmodligen skrämmas av min egen spegelbild.
Jag har diskuterat min framtida kunskapslära men en fin vän idag, att läsa mer faktabaserade böcker och fortsätta läsa tidningen varje dag (..som jag gjort sedan fyra veckor tillbaka). Försöka styra upp livet som jag gjort i veckan samtidigt som livsglöden (utan ångest!!) stannar kvar i mitt lilla hjärta. och i ditt.
Jag ska försöka skriva något riktigt vettigt, något riktigt riktigt vettigt nästa gång jag skriver. Det är en utmaning, att inte flumma loss och tro att seriöstiten existerar.
Tankar en vanlig/ovanlig måndag,
Jag ser bakåt; en segelbåt, en mor, en per, viktigast av allt en bror och en släkt. Det var min lördag och halva min söndag. Andra halvan ägnades åt matte hos pingvinen och chips och godis och tv.
Framför mig ser jag några dagar som innehåller träning, böcker och filosofinslära. flumm i kobination med seriösitet. Därefter ser jag en svan, en ström av hell och massor med goda drinkar och ännu godare vänner. Den sista meningen innehåller meningen med livet. eller?
knorrar i mina tänder, kanske efter ingenting
Amanda och en viss jag i en dans i ett månljus.
Kort fakta.
Jag biter ihop och ler, många gånger i mitt liv. Halva mig följer med denna självbild, halva stannar kvar - står still och kollar på. Just nu ler jag lite, bara för att tre hela öl har runnit, ringlat ner genom min strupe, men samtidigt hade jag velat strypa någon annas strupe. Amanda och Julia är på vildtåg, Röda sten, höjer ögonbrynen och försvinner vidare till Publik. Trevligt och eftertänksamt prat som vanligt, fyller i varandra meningar som aldrig förr och diskuterar ett uppehåll i relationen. No! Vidar informerar och kommer, det blir ny klubb. Vinglar fram av lycka, inte av fylla och listan till klubben är fylld med icke välkomnande namn - det är fullt. Jag tuggar tand, biter ihop. Diskuterar vår relation till oss själva, vår självbild. Stannar upp tio gånger och försöker vända, är vi vuxna? nej vi kommer aldrig att bli.
Djungeltrummans tidning ligger framför mig och jag har tryckt i mig tre chokladbollar. Jag tror fortfarande på lyckan.
Texten är skriven ur format: kort fakta.
Det hjälper att leva bakom fasaden
JAG OCH EBBA HAR FÅTT 4000 KR VAR I STIPENDIER NU FÖR RESAN TILL GHANA! NÄR BOKAR VI NÄSTA RESA?
vampyrer
Foto: www.nocomrendo.blogg.se, Falkenberg sommaren 2008.
Det giftiga har alltid lockat människan. Den giftiga kärleken, den giftiga resan och viktigaste av allt den giftigaste drycken. Alkoholen som konsumeras alla helger, och reflektionen är noll. Nya regler är uppsatta i gänget; att vi enbart får festa en gång i veckan och ett faktum är att det fungerar bra. En bra start på en självbild som alkoholist? Ett stopp av alkoholmissbruket? Jag lever faktiskt inte i den världen, vi lever inte i den världen. Däremot får jag höra kommentarer om rädsla, "det finns inget slut" och jag håller i ölen omedvetet. Jag vet inte vad jag håller i, det är en vana. NEJ det är det inte, du inbillar dig vill jag skrika lite lätt. För jag håller i samma sejdel utan reflektion, utan eftertanke - är det fel på dig eller är det helt enkelt fel på mig?
Bara en tanke efter ett fint samtal med en väldigt fin vän. det var fint. Dagen har också varit fin, köpt en väska och ett par brills (random) på saronkyrkans secondhand som vi köande in till. Sedan 4-gott godis och en gräsmatta fylld med för fina vänner. Inte nog med det avlutas allt med afrodans som blev till aerobic 1 och lite glass i en vänskapscirkel. Bilder på inköpen kommer en dag då jag är redo.
Vän i skapelse
Vi vet inte allt då vi vet allt, spegla mig så får jag veta lite till. 
Det finns en blomstrande vänskap, sedan finns det den där som vidgar sig med att vissna. Det kan vara väldigt fint eftersom den vissna biten gör att blommorna blir violer när de blommar. Detta är en invecklad beskrivning av min och min vän Beas (bild ovan) relation. Jag har precis kommit hem från en ganska hektisk dag ur min synvinkel, ur din skulle den förmodligen påstås ha varit väldigt lugn. Fika, vaccination inför avresan, en drömmande resa i det Edmanska huset och avslutningsvis en sen kvällsfika med Beatrice. Vi har inte träffats ordentligt på månader, hoppar på varandras känslor och förstår direkt. Pratar konstant och jag funderar samtidigt vad det är som gör en gammal vänskap så speciell. Är det tryggheten att man vet vart motparten står i relationen? Eller är det bara den trollbundna vänskapskärleken som gör att alla känslor flyter upp på ytan? Att man träffas för sällan samtidigt som den krusiga rödheten består, och alltid gjort.
Ingen bättre spegel än en gammal vän.
~ Portugisiskt ordspråk ~
Det är jag som säger hej
Detta visar inte vem jag är, bara hur jag ser ut. hur jag såg ut en sen fredags natt, till och med den senaste fredagsnatten.
Nu kan jag passa på och säga vad jag har på mig uppifrån och ner:
Hatt, secondhand i Falkenberg.
Öl, Underjorden i Gamlestan.
Blommig korsett, secondhand i Falkenberg.
Jacka, H&M.
Väska, secondhand i Falkenberg.
Byxor, Cheap monday.
Skor, Vagabond.
På resa med Homo sapiens
Jag ska berätta om mitt vida liv, ett liv som kan bjuda på allting eller möjligen ingenting. Ingen vet svaret, kanske bara jag eller du. Det enda jag vet är att jag är lycklig, men jag ska inte underskatta den olycklige för den är också vacker.
Ni får följa med en Homo sapiens sapiens, jag har faktiskt utvecklats till den nya människan. Jag är ingen apa, jag är en äkta tänkare som kan analysera de konstigaste och svåraste bitarna. Inte heller är jag en ensam varg, på så sätt har jag mina kompanjoner, vänner, vapendragare som delar mitt intresse. Jag, vi, dem gillar också kläder och livet som bjuder på en fest. På fester kanske jag blir en Homo sapien.
Välkommen Julia till den kreativa bloggvärlden!
Då tackar jag.
